Vad gör vi 2

Selen är ett oerhört aktivt spårämne som i högre koncentrationer öcer 400 mg faktiskt är giftigt. En överdos kan ge vitlökslukt från andedräkten, orolig mage, tappat hår, trasiga naglar och trötthet. Den är antoxidantisk och skyddar mot tungmetaller såsom kvicksilver och kadmium, detta i samverkan med E-vitamin. Den förhindrar jäsningsprocesser i kroppen som i sin tur jäsning försämrar syretillförseln i kroppen, den gynna rvrespirationsprocesserna i cellen. I övrigt är det bra för immunförsvaret och levern. Har du brist på selen kan det göra kroppen mer "mottaglig" för problem med hjärt-kärlsjukdomar som tex åderförkalkning och högt blodtryck. Andra problem kan vara hudproblem, grå starr och muskel- och ledbesvär. Rekomenderat dagligt intag är för kvinnor 40 μg (gravida/ammande 55 μg), män 40-50 μg.

Mangan är ett mineralämne, ett spårämne som vi behöver för att överleva dvs essensiellt. Det behövs för att kunna ta upp andra vitaminer och mineraler. Mangan behövs även för att aktivera enzymer för tillverkning av bla benvävnad, ett av de viktigaste enzymerna är MnSOD. MnSOD är antioxidantiskt och skyddar emot fria radikaler, utan dessa skulle våra mitokondrier förstöras av allt syre som omsätts i dem. Människor kan bara ta upp tvåvärt mangan som är vattenlösligt och kan oxideras. För höga doser är även här giftiga och kan ge Parkinsonliknande symptom, detta har man bla sett på svetsare som andats in stora mängder mangan. För låga mangannivåerkan ge insomnia, depression och som en möjlig faktor i insjuknandet av anorexia.
Rekomenderat dagligt intag är för män är 2,3 mg/dag och kvinnor 1,8 mg/dag

K-vitamin kan minska åderförkalkning

I en studie gjord av forskare från Maastricht University i Nederländerna, kan man se att på råttor med åderförkalkning minskade förkalkningen med 37% av en K-vitaminrik kost. Studien startade med att råttorna fick den blodförtunnande medicinen Warfarin tillsammans med en liten dis K1-vitamin. Här kunde man se att mängden kalcium ökade signifikant i artärerna pga att Warfarin hämmar det protein som bidrar till kalciumets ackumulering. Den stora gruppen delades sedan in i fyra små grupper där bara en fortsatte med Wafarin. De andra grupperna fick en normal nivå av K1-vitamin (ca 5µg) , en grupp fick en betydligt högre nivå av K1-vitamin (ca 100µg) och den sista fick en hög dos av K2-vitamin. Detta fortsatte under sex veckor. För de två grupper som fick en hög dos av K-vitamin (oavsett sort) avtog ackumuleringen av kalcium i artärerna. Detta visade sig minska inlagringarna av kalcium med 37%. För den grupp där dosen K-vitamin var normal hände ingenting med ackumuleringen.
Nu återstår det att testa på människor och fastställa hur stor dosen skall vara för att ev ge samma effekt.

Skillnaden mellan typer av K-vitamin är att K1 finns i bladgrönsaker tex spenat men också i lever. K2 bildas i vår mage av nyttiga bakterier. Dessutom finns det en syntetisk variant som kallas K3-vitamin. K-Vitaminrik mat är bla surkål 1,57 µg/100 g,, hönslever 0,59 µg/100 g,, brysselkål 0,57 µg/100 g, och spenat 0.34 µg/100 g, men för att nå de högre nivåerna behövs tillskott. Rekommenderad nivå per dag år 80µg för män och 65µg för kvinnor.

K-vitamin påverkar blodets koagulationsförmåga, vilket gör att patienter som äter Waran eller Warfarin brukar rekommenderas att minska på sitt intag av just K-vitamin.

Fler bra livsmedel...

Hirs innehåller A-vitamin, kalium, fosfor och B-3 vitamin. Det är glutenfritt, lättsmält och starkt alkaliskt. Dessutom är det fiberrikt och kan inte framkalla allergier.

Potatis innehåller kalium, B-3 vitamin och C-vitamin. Vätskan från en rå, riven potatis resar tarmen, därav populariteten i avgiftningskurer. Dessutom är den bra för lever och muskler samt ger bra energi.

Ägg innehåller kalium, mangan, zink, B-vitamin och förstaklassigt protein. Ägget är bra för skelettet, leder och stärker immunförsvaret. Dessutom energirikt.

Bovete innehåller fosfor, betakaroten, C-vitamin, kalcium, magnesium, kalium, zink, mangan, folsyra, essentiella aminosyror samt bra vegetabiliskt protein. Bovete stärker kapilärerna, kan avgifta kroppen och är en mycket bra källa för vegetabiliskt protein. Den innehåller den åtta olika essensiella aminosyror, dvs protein som kroppen behöver för att överleva. Dock skall personer med cancer eller hudallergier inte äta bovete.

Oliver innehåller kalcium, järn och betakaroten. Oliven är lättsmält pga att den stimulerar dessutom muskelsammandragningarna i tarmen. Den är bra för lever samt gallblåsa pga att den ökar gallutsöndringen.

Peppar innehåller kalcium, magnesium, kalium, mangan och fosfor. Peppar är bakteriedödande, bra vid förkylningar. Den stimulerar matsmältningen och innehåller antioxidanter.

Märkning av mat blir skev

I SVD kan läsa om livsmedelsindustrins nya märkning av mat. Här kan läsk bli nyttigare än mjölk och jämförelserna är inte rättvisande. Ursprunget är Storbritanniens krafttag emot fetman och skulle vara en varningssignal emot fett, salt och socker. Potentiellt farliga produkter skall markeras med ett rött ljus. En studie som gjorts på denna märkning visar att 6 av 10 missförstod märkningen och 2 av 10 missförstod färgmärkningen. Utöver detta visade det sig att procentsiffrorna var för svåra för hälften av deltagarna.

Ett annat problem med märkningen är att man tagit upp så liten mängd på portionerna hos skräpmat. Man utgår ifrån att 12 personer delar på en chipspåse och att folk bara dricker upp en halv flaska 5 dl:s Cola. Dessutom utgår man också ifrån energiförbrukningen hos vuxna, så riktvärdena på tex kalaspuffar är inte alls relaterade till barn. Summan av detta blir att onyttig mat kanske inte får något rött ljus för att portionen man räknat på tex 13 chips i sig inte är så farlig. Verklighet och teori går långt isär och konsumenten behöver sätta sig in i vad den stoppar i sig. Det blir lite som med gröna nyckelhålet. Den märkningen visar att livsmedlet är nyttigt i sin livsmedelsklass, men inte att det är nyttigt i sig.

Mitt tips är att: Sätt dig in i näringsinnehållet och bilda dig en egen uppfattning. Kategorisera maten för sig själv så det vet när du handlar eller lägg upp på tallriken och använd sunt förnuft.

Mina favoritövningar 5

Stjärnan
Denna övning är en stabilitetsövning som jobbar med att sammanlänka bäcken, bålen och skuldrorna. Den jobbar även med axelstyrka samt bröstmuskler och de inre bukmusklerna.
Du utgår ifrån en sidposition där hand och utsidan av foten är i golvet. Armen och benet är rakt. Du är så att säga ett X stående på golvet. Ifrån detta läge går du över till armhävningsposition, gör en armhävning och ställer dig sedan som ett X åt motstående sida från den du började på. Tänk på¨att hålla en rak linje från huvudet via nacken, ryggraden och ut i benet. Gör ca 5 "byten" i 3 set.

Lycka till

Nypon och GOPO

Nypon är ett superbär som är otroligt rikt på c-vitamin. Dessutom innehåller det galactolipid (GOPO) som är antiinflammatoriskt med positiv effekt på ledvärk efter som det skyddar brosket genom sin produktion av kollagen. GOPO består av fettsyror och sockerarter och hämmar de gener som producerar de proteiner och enzymer som i sin tur skapar inflammationer och bryter ner brosket. Dessutom minskar hastigheten på de vita blodkropparnas rörelser (dessa skyndar till inflammerade områden) så svullnader inte blir lika stora. Svullnaden bidrar till smärtan vid inflammationer i lederna och vid tex artros och reumatoid artrit spelar ansamlingen vita blodkroppar roll.

Studier vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att nypon specifikt hämmar delningen av tjocktarms- och bröstcancerceller och ju starkare koncentrat fler celler hämmades. Exakt vilka ämnen i bäret som ger denna effekt vet man inte, men man tror att det är c-vitamin i kombination (c-vitaminet ensamt gav inte den positiva effekten). Nypon innehåller flera viktiga antioxidanter som flavonoider, karotenoider och antocyanider som i sig kan motverka cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Nypon är även effektiv mot urinvägsinfektion och stärker immunförsvaret (bra mot förkylningar), dessutom är det rikt på folsyra som behövs för att röda blodkroppar skall bildas.
Nypon kan ätas tex som soppa, torkade eller drickas som te.

Alla har inte samma förutsättningar för konditionsträning

Forskare på Karolinska institutet har kommit fram till att det finns 11 olika genvarianter som påverkar om kroppen svarar på konditionsträning och ca ett 30-tal som påverkar kroppens syreupptagning till en optimal nivå. I dag är de flesta medvetna om konditionsträningens positiva effekter på kroppen och vilken hjälp det ger i skydd emot tex hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. Det påverkar även koncentrationen, uthållighet, tålamod, immunförsvaret och det allmänna välbefinnandet positivt. Det man märkt är att vi människor har olika förmåga att ”fastna” för konditionsträning och bibehålla en regelbundenhet (jag har nämnt detta tidigare i bloggen).
En jämförelse har gjorts mellan tre olika studier, en Amerikansk och två Europeiska där deltagarna fick genomföra cykelprogram under 6-20 veckor. I snitt ökade deltagarnas kondition med 15%, det intressanta är dock vad varje enskild individ ökade och de lägsta värdena låg på 5%. De hade alltså en dålig förmåga att tillgodogöra sig konditionsträningen. Genom muskelprover före och efter konditionsperioden såg man att det är totalt ca 30 gener involverade i kroppens förmåga att svara på konditionsträning därav 11 genvarianter som tillgodogjorde sig eller inte. Studien är gjord riktad till sjukvården och hur de skriver FaR (fysisk aktivitet på recept). Detta är då intressant ur perspektivet huruvida alla skall rekommenderas konditionsträning eller om det skall individanpassas till antingen konditionsträning eller styrketräning.
I ett ytterligare vidare perspektiv är detta också intressant för gemene man, huruvida man tränar rätt eller behöver fokusera på ett annat sätt att träna.